Igår mådde jag riktigt, riktigt dåligt.
Jag försöker fokusera på det mest grundläggande.
Sova.
Äta.
Dags-/solljus.
Röra på mig.
Försöker hålla fast vid de basala rutinerna.
Kliva upp ur sängen.
Borsta tänderna.
Borsta håret.
Duscha och tvätta håret varannan dag.
Tvätta mig.
Klä på mig.
Äta frukost, lunch och middag.
Det känns som ett heltidsjobb bara det. Men jag vet att det är viktigt för mig med rutinerna.
Rutinerna får mig inte att må bra men avsaknaden av rutiner får mig att må sämre.
Att bli utskriven och vara hemma känns så otroligt långt borta. Det känns så tingt att vara inlagd på psyket mitt i sommaren.
Det känns som ett misslyckande.
(Jag vet att jag inte ska tänka så. Men det är så jag känner).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar