Jag delar med mig av mina tankar och funderingar.
Blottar mina innersta drömmar.
Det är inte ståtligt. Inte vackert. Inte spektakulärt.
Men det är alldeles, alldeles sant.
Till Dig därute som vill lyssna. Som vill förstå.
Som vil följa med mig på min resa.
Välkommen.
fredag 12 juli 2013
Sol, bad och olycka.
Ligger på stranden i ett strålande solsken.
Har badat med mina barn, fikat och försökt befinna mig i nuet.
Men det enda jag känner är nervositet, stress och oro.
Oro och ångest, ångest och ångest.
Känner mig bitter.
Livet är så. *svordom* orättvist.
Etiketter:
Alla inlägg,
Depression.,
Familj,
Mina barn,
Psykisk ohälsa,
Ångest
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar