Vaknar upp med andan i halsen. En sugande känsla i hela kroppen. En känsla som förlamar och tar över helt och hållet.
Jag har en tid på sjukhuset om en timme som jag verkligen inte får missa. Jag måste helt enkelt ta mig dit.
Måste. Måste. Måste.
Hur ska det gå med studierna om det känns såhär inför en sjukhustid? Kanske är det just alla dessa parallella tankar som gör det så otroligt svårt? Det handlar inte bara om dagens tid, det handlar om hela min framtid.
Inte så konstigt att det blir svårt att ta sig upp!
Mental närvaro.
Stäng framtidsfönstret.
En sak i taget.
Här och nu.
Bara göra, inte tänka.
Jag ska inte bevisa att jag klarar studier. Jag ska bara ta mig till sjukhuset!
Andas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar