lördag 29 juni 2013

Jag behöver verkligen hjälp. Nu.

Den här bloggen skulle ju vara en positiv resa.
En solskenshistoria.
Jag skulle visa världen att jag tar mig framåt. Att jag kan förändras.

Nu känns det bara tungt.
Oerhört, oerhört tungt.

Försöker kämpa, försöker hålla fokus.
Men jag behöver hjälp.

Jag vill klara av att vara hemma. Jag vill inte visa mig svag.
Men jag vill inte ta några steg tillbaka.
Det finns det inte utrymme för.
Då drunknar jag.

Jag skulle verkligen, verkligen behöva hjälp.
Hjälp på ett nytt sätt.
Varför är det ingenting som hjälper?

Fast jag har ju Litiumet och Levaxinet som är nyinsatt.
Kan det vara min räddning?
Snälla, säg att det får mig på fötter igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar