Nu vet ni lite om mig.
Jag har blottat mig ärligt och tanklöst.
Det är precis såhär mina tankar ser ut.
Det innersta av mitt innersta.
Jag VILL förändras. Jag VILL ta mig vidare.
Jag orkar inte ha det såhär längre.
Allt självförakt.
Beundrad eller avskydd.
Söker de där reaktionerna som aldrig kommer.
Skjuter människor längre och längre bort.
Men hur gör man?!
Hur börjar man på fortsättningen?
Jag vill bli fri från alla tankar. Ska jag börja motionera igen kanske? Power Yoga, Body Balace och allt vad det heter?
Förut hade jag ro att meditera.
Det gav mig något mer, något meningsfullt.
Men jag är så långt ifrån allt det där nu.
Hur ska jag komma tillbaka?
Jag tar första steget nu.
Ett första steg är alltid ett första steg.
Det är en början på fortsättningen.
Nu är det bara fortsättningen kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar