Det märks att barnen har saknat mig. De klamrar sig fast rent fysiskt.
Tävlar om att få ligga närmast.
Jag kände mig mentalt närvarande ikväll. Medvetet närvarande.
Jag oroade mig inte. Tänkte inte på något annat.
Bara läste.
Det känns som att barnen märker det. De märker direkt om man har uppmärksamheten riktad åt något annat håll. Om man bara läser för att man måste. Inte för att man vill.
Jag ska njuta av tiden när det känns bra. Suga den i mig.
Spara den djupt inne i mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar