Spittrad.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.
Vill. Vill inte.
Vill gå upp.
Ligger kvar.

Kroppen känns så otroligt tung.

De minsta sakerna blir så stora och omständiga.
Behöver en plan innan jag kan göra något.
En steg för steg-plan.

Upp.
Kläder eller kaffe först?
Borsta tänderna före eller efter frukosten?
Först av allt medicin.

Jag vet att vanliga människor inte fungerar såhär.
De tänker inte lika mycket.
Behöver ingen plan.
De bara gör.

Jag ligger kvar.
Ett icke-beslut är också ett beslut.
Jag icke-beslutar att inte kliva upp.